Workings of a twisted mind

Tuppen gal
Dagen gryr

Överallt runt omkring mig
(fastän mörkret är djupt)
växer dagen

Kanske ser jag inte ljuset
men det finns där
Mörkret har sipprat in
i min själ
Jag är döende

Sakta... Sakta...
återföds jag
Fast jag inte ser ljuset ännu

Tuppen gal
Den nya dagen gryr

Överallt runtomkring mig
växer ljuset

Yaaaaaaawn!

Det är mitt i natten och jag sitter vaken med The Satanic Bible som sällskap. Pappa får dropp med nån konstig apparat så jag har ett tiotimmarsskift där jag måste hålla mig vaken och se till så den funkar ordentligt.. Klockan är nu snart fyra och vi satte i droppet runt nio så vid sju på morgonen när normalt folk går upp för att ta sig till skola och jobb får jag äntligen sova!

Inte för att jag har nåt emot att vara uppe och vara "pappavakt" under natten, det är ju ändå den tiden på dygnet då jag trivs bäst ^^ Faktiskt väldigt mysigt att sitta med min monsterkopp fylld av te invirad i min morgonrock och nergosad i en av våra fåtöljer med en god bok.

Åh, just det. Jag var nyss inne och tittade till honom och han var helt klarvaken och kinkig över att klockan inte var mer än tjugo i fyra. Tydligen har han blivit så van vid att jag är uppe och för lite oväsen om nätterna att han inte kunde sova när det var helt tyst. Inatt har jag ju inget ljud på datorn för jag måste ju höra om apparaten börjar pipa. Så nu sitter jag med lite bakgrundsljud från pappas tv som han satte på så han kunde sova. Ibland är min kära far lite lustig av sig ^_^

Godnatt och snart godmorgon på er!

Whatever doesn't kill you is going to leave a scar

Can't you see me falling an endless fall?
Can't you hear me calling a neverending call?
Can't you see me bleeding? I'm losing control.
Can't you see me dying? I'm dying alone.

Det var ett tag sen jag skrev, det har bara inte funnits tid eller ork att bry sig om det för tillfället. Men nu har saker börjat reda upp sig lite, tror jag i alla fall. Mamma har dock fått tokspatt och vägrar släppa ifrån sig lägenheten så häromdagen rymde hon från psyket och stalkade vår dörr i typ en timme. På ett sätt var det lite skönt att pappa var på sjukhuset för cellgiftsbehandling då, annars hade det nog blivit lite mycket.

I måndags tog jag vaccinet mot grisarna efter att stått en timme i kö på vårdcentralen. Mindre kul och dessutom fick jag rätt ont i armen efteråt. Folk verkar få rätt mycket biverkningar av det, är glad att det inte var värre för mig.

Åh, och nu har läkarna bestämt sig för att pappa ska få behandlingen hemma istället så han slipper fara så mycket fram och tillbaka när han fortfarande är såpass svag. Så nu kommer vi ha massa folk springandes fram och tillbaka här, jag som inte ens lärt mig namnen på de nissarna som kommer på besök nu... Suck. Nåja, det är nog trevligare för pappa såhär i alla fall.

Over and out.